Hej det är PÅSK här igen

Kalle är en helt vanlig kille som bor i skogen och i så där runt 17 år, på fritiden brukar kalle springa väldigt fort i skogen och i bland jaga vilt bytte. Hans favorit mat är färskt kött och han är lite förtjust i flickor.

En dag så gick kalle i sin skog som såg ungefär ut som den skogen du har när dig. När han hade gått runt ett träd som var så stort att inte ens dom starka männen i byn kunde lyfta det så såg han något som fick hans hjärta att inte vara ett pumpade hjärta. Mitt i hans skog där han fick springa fort och jaga vilt bytte så var det nu arbetare från en stad. Dom byggde ett hus som såg ungefär ut som en svamp fast det var ett hus.

I sin förfäran så sprang kalle som han så många gånger gjort mot en av arbetarna från staden och utbrast med en fräsande men ändå kraftig röst "vem är det som gör att ni bygger här i en skog som är den här". Först så var arbetaren lite förbryllad över att han var med i en berättelse men sedan så svarade han. Det är din syster från staden som vi bygger för" samtidigt som han pekade mot en plats.

Långt bortom ett hörn av ett inte färdig byggt hus så kommer en gestalt som ser ut som kalles syster fram. Kalle som inte har träffat sin syster på ett väldigt långt tag blir väldigt känsloladdad, för kalle var en rätt känslig person. Han skriker till gestalten bakom hörn "kom fram jag vet vem du är och varför jag inte borde skrika"

bakom hörnet hör man ett suck som bara kan jämföras med dom värsta sucken, man ser hur gestalten bakom hörnet försvinner sakta. Det visade sig att kalles syster också var en känslig person och hade saknat kalle så olidligt sedan hon hade flyttat till staden. Men kalle var nöjd för för kalle så var hanns syster ett hemskt monster som bara tänkt på hur hon kunde få saker till baka om hon gjorde saker.

När gestalten bakom hörnet försvann förgått så begav sig kalle hem och stekte färskt kött och skrev brev till en flicka han gillade. Kalle träffade aldrig mer sin syster, för hon var så ledsen av det kalle råkade säg till gestalten bakom hörnet så hon tog sitt egna liv.

ps. det är ingen sann historia och du är en riktigt typ

Hej det är pål här igen

Äntligen förstår jag vad som är rätt och vad som är fel. Äntligen ser jag vad andra ser och förstår vad folk vill och vad folk säger. Att använda kunskapen jag fått är svårt och jag vet inte riktigt hut jag ska kontrollera den, men jag jag är helt säker på att det är det nu. Att känna frihet, slutet på ett mål, är verkligen något som känns förvirrande och spännande. Undra hur jag "wål' ska förvalta min kunskap?

Det är inget bra inlägg men det känns ändå bra.

ps. att bli en astronaut var något som jag faktiskt ville bli.

Hej det är pål här igen

Idag hade jag speed dejt i skolan? jag tror inte jag hade något vettigt samtal, och jag tror inte jag sa något speciellt om mig heller, Förutom kanske att jag drack mycket te. Men det svåra är när man är inne i ett förvirrat land (som man måste vara för att kunna säga saker som inte är) är nog att komma ut ur det förvirrade landet. Men det är väldigt trevligt där, så länge man får springa på ängarna och rida på hästarna

Det var en annan grej jag ville skriva också. Alltså vad är grejen med folk som vill rida på hästar. Jag typ pratade med någon hade häst och påstådde att hon var svartriddare från "sagan om ringen", eller så var det jag som påstådde att hon var det... jag kommer inte ihåg. Alltså att rida på hästar är typ som att springa på ängar... alltså riktigt stört i hjärnan.

ps. Jag är ledsen att jag inte något inlägg i måndags.
ds. du är allt en riktigt stjärna

GRR

Ja du är allt en trevlig och fin människa att umgås med, du också! HEIL HEIL HEIL HEIL HEIL HEIL HEIL HEIL HEIL HEIL HEIL

hej det är pål här igen

Jag måste slut jobba mot oändligheten i resten av mitt liv, och jag vet inte om jag kan klara av en upp gift så stor att inte ens jag som person på jorden skulle kunna förstå det. Så varför måste jag sluta jobba, jag gillar att jobba varför måste jag då sluta. Det förstår jag inte?

Jag har börjat förstå väldigt mycket nu mera, känslan av att förstå är rätt obeskrivlig och uppslukande. Jag förstår hur bäckar rinner, hur hundvalpar föds, internet kom till, och hur våratt universum har ett slut trots allt. Det känns skönt att förstå, men det jag förstår bäst är nog dig, och det känns så bra.

ps. Att korsa linjen behöver inte betyda att du vill göra det.

Hej det är pål här igen

Idag skulle jag har ett möte för min speeddejt grej, men jag hade inga andra lektioner så jag stannade hemma och bröt mina tummar och använde mig av min sida som gör att jag blir lite längre ifrån mina spärrar som stoppar mig att göra saker. Att inte ha några sådana här spärrar är en farlig upplevelse, men en fantastisk upplevelse.

På speed dejt mötet kom det bara 3 personer, och jag kände mig grymt sorgsen och inte allt för stark. Men vad ska man göra när man är på knark och trött på att man faktiskt kan göra dom där sakerna man borde göra. Men efter ett samtal med en som är ofta på samma plats som jag är så känns det mycket bättre och jag känner att jag kan ta mig an värden med storm.

ps. Att korsa linjen behöver inte betyda att du vill göra det.

hej det är pål här igen

Jag var ute och gick med mina hundvalpar igår, vi skulle besöka herr rum. När vi kom till herr rum sa han med en uttryckande röst "jag är gammal och viss men ingen förstår mig, vem är jag?"... Det var synd om herr rum för det var ingen som förstod herr rum. Men det var ingen som brydde sig för han var så envis och ville alltid ha en bit utav kakan.

Sedan gick jag vidare med mina hundvalpar som jag tycker gradvis mycket om, vi skulle besöka herr tid. När vi kom fram till herr tid sa han något förvirrat "om jag vore gammal så vore du missförstådd, och det hade varit allt för bra"... Alla älskar vanligtvis herr tid men inte idag. För idag hade han träffat sitt vapen, tids vapen var farligt och väckte fasansfulla och mordiska tankar och det tycker inte jag och mina hundvalpar om, så vi gick hem.

ps. Jag tycker verkligen att du är väldigt fin och trevlig att vara med, och jag önskade jag kunde vara mer med just dig.