Hej det är pål här igen
Alltså det var längge sedan ajg skrev till er kära finaste läsare, men nu har det hänt något alldeles extra. Jag har alltid tänk att saker och ting vore spännande i fall det hände på fel tidpunkt, ex att man liksom ställer sig när någon på stationen i SVERIGE. Men idag så hände något alldeles extra on blodfyllt.
Jag var på vägg till den stora staden för att plugga med 1000g yoghurt och 2000g jucie som jag fick reda på att jag inte gillade när jag smakade på den (där kan man säga ägd 2l iter jucie och så gillar man den inte). Mem jag gjort lite matte njöt av den perfekta solnedgången bakom fällten eller have et berode på, ni vet som man brukar gör när man lever tåg livet. Sedan så gick jag av i stora staden göteborg, där allt luktade hånung (jätte konstigt). Sedan när jag gick på tåget igen så märkte jag att det inte fanns några 6/4 platser så jag slängde bara en lite bitch blick på det och tog bussen som gick en halvtimma senare (det är ju skönare att åka buss).
Sedan när jag gick på bussen så somnade jag till av att helt plöttsligt upptäcka att jag gjorde ett stort andetag och vaknade till O_o Jag trode jag var frame i ljungskile, men det var ajg inte (suck). Helt plöttligt märker jag hur jag snorar massa och tänkt OMGZ det är blod som kommer, så jag tar fort fram min ass stiliga hand som snappt täckte av blod som nästinpå ran ner på hande. Det var dramatiskt för jag försökt öppna min ryggsäck där minna matematik block låg med enna handen och fångade hopplöst blod med andra (blod på byxan är nu mera ett ass grymt faktum) sedan så fick jag upp tyggsäckert tryckte det inte allt för sköna matematik blocket mot mig och talen fylldes av blod. Mitt i all den dramatik så var det lungt på bussen ingen märkte något och jag vågade inte säga till, så jag ringe min pappa och han sa att han skulle komma och möta mig (då hade jag åkt 5-10 minuter med konstant forsande blod).
När jag kom fram så gick jag av bussen väldigt avspännt och gick till konsum (under den sträckan så kännde jag mig som en action film där folk har slagit sig och sedan går omkring blodiga och se bad ass ut) Där säger en alkolist "oj va ddu blöder jag hjälper dig" min tankar var och kommer alltid förlbi RAPE, han hjälpte mig strängt tills pappa kom och då leve jag lycklig i alla minna dagar.
ps. JAg ska se zombie land på bio, det ni
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar