Hej det är pål här igen

Att förstå sig på mönsteran är så himla svårt, när dom springer genom olika delar av pappret. Dom liksom kringlar sig runt omkring olika punkter som sitter fast i luften. Sedan så blir det fyrkanter i fyrkanter som liksom rinner ner runt prickarna innanför kringelmönsteran. Jag kollade noggrannare på prickarna för att se att dom delas upp i tusen tals fraktaliska mönster som liksom kommer ut ur prickarna. och bildar små blommor. När jag gick längre ifrån så ser jag stora sträck som liksom har kastat på hela konstruktionen a färger och sträck. Jag tänkte om jag verkligen borde dricka upp det?

Jag har aldrig smakat på något sådan specielt förut. Det är liksom som om hela min magen fylls av behag och lycka. Jag blir både rädd och säker, min syn blir starkare och jag backar genom det förflutna till tiden då allt var perfekt.

ps. Vackrare finns nog inte, om man bortser från dig vill säga ;)